Grönstruktur och parker har betydelse för livsmiljön i en stad. Urbana trädgårdar och informell påverkan på grönstrukturen är en allt mer vanlig syn i städer. Ofta tar dessa verksamheter mark i anspråk utan att ägandeskap föreligger men rätten till marken kan med tiden förändras. Uppsatsen undersöker vilka motiv som ligger bakom initiativ till urbana trädgårdar genom fyra fallstudier i Berlin. Intervjuer med initiativtagare och deltagare undersöker om de urbana trädgårdarna är mötesplatser, hur de upplevs påverka sin omgivning och varför informanterna väljer att tillbringa tid i trädgårdarna.

Grönstruktur och parker har betydelse för livsmiljön i en stad. Urbana trädgårdar och informell påverkan på grönstrukturen är en allt mer vanlig syn i städer. Ofta tar dessa verksamheter mark i anspråk utan att ägandeskap föreligger men rätten till marken kan med tiden förändras. Uppsatsen undersöker vilka motiv som ligger bakom initiativ till urbana trädgårdar genom fyra fallstudier i Berlin. Intervjuer med initiativtagare och deltagare undersöker om de urbana trädgårdarna är mötesplatser, hur de upplevs påverka sin omgivning och varför informanterna väljer att tillbringa tid i trädgårdarna.

I många städer sker idag en förtätning för att försöka skapa så hållbara samhällen som möjligt. En förtätning av staden har dock inte endast positiva effekter då det idag sker en tydlig minskning av städernas andel vegetation. Vilka blir då konsekvenskerna för denna minskning? Natur och grönska har alltid varit en viktig tillgång för människors hälsa och välbefinnande. Kan man ersätta stora kvantitativa grönområdena med små kvalitativa parker? Vilka rekreationsvärden försvinner med en minskad storlek? Syftet med arbetet är att undersöka och diskutera kring frågan: Kan små kvalitativa parker ersätta stora kvantitativa grönområden ur ett rekreationsperspektiv? Genom en litteraturstudie har jag undersökt vilka funktioner som rör människors hälsa och välbefinnande som finns i urbana parker.

Den urbana grönskan är en förutsättning för en hållbar stad. Gröna ytor i den urbana miljön främjar hälsa och välbefinnande. De stimulerar till fysisk aktivitet och med rätt utformning kan de också vara en restorativ miljö, som motverkar och lindrar stress. Med en central placering är de tillgängliga för alla människor. Stockholm står inför en period av stark tillväxt.

Denna rapport behandlar utvärdering av urbana ekosystemtjänster på stadsdelsnivå. Eftersom ökad urbanisering leder till ökad belastning på urbana ekosystem är det viktigt att både exploatering och etablering av grönområden sker på ett hållbart sätt där ekologiska, sociala och ekonomiska faktorer inkluderas. Detta kan delvis uppnås genom att villkor i verktyg och certifieringssystem inkluderar aspekter för urbana ekosystemtjänster. Det undersökts hur certifieringssystemen BREEAM Communities och CASBEE for Urban Development samt verktyget Grönytefaktormetoden behandlar sådana urbana ekosystemtjänster. Analysen utgår från en föreslagen kategorisering av urbana ekosystemtjänster.

När parker och andra grönområden planeras har vi arkitekter ofta en idé om hur området är tänkt att fungera, hur människorna ska orienterar sig, uppleva och använda parken. Vad vi inte vet är hur verkligheten sedan blir. Då det läggs mycket tid och pengar på att planera grönområden för människor skulle det vara intressant att veta hur de vi planerar för i slutändan upplever det. Arbetet är en vetenskaplig undersökning av hur människor upplever och uppfattar moderna parker. Arbetet utfördes i samarbete med Psykologiska Institutionen på Stockholms Universitet..

Behovet och betydelsen av stora stadsparker tycks ha fallit i glömska i samband med förtätning av städer. Planering av nya stora stadsparker tycks numera inte stå på agendan. Få arkitekter, stadsplanerare eller landskapsarkitekter lyfter fram värdet av nya stora stadsparker. Syftet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av nya och befintliga stora stadsparker i framtidens städer, samt om nya stora stadsparker planeras. Genom intervjuer med arkitekter, stadsplanerare och landskapsarkitekter i Stockholm, Malmö, Köpenhamn och Berlin, belyser denna uppsats yrkesverksammas syn på framtiden för, och betydelsen av, befintliga och nya stora stadsparker.

Detta arbete behandlar gestaltning och placering av stadsmöbler - i detta arbete kallade urbana element - utifrån användarens behov. Arbetet syftar till att undersöka vad det innebär att ta hänsyn till användaren, närmare bestämt åskådliggöra hur en sådan gestaltningsprocess kan se ut och undersöka om den kan ge riktlinjer för framtida arbete i liknande projekt. Arbetet baseras på teorier om placering och om olika användargruppers fysiska bruk av det urbana rummet. Teorin konkretiseras i Hässleholms stadskärna och det arbete som åskådliggörs är framställandet av en placeringsplan och en gestaltning av urbana element. Resultatet baserar sig på en syntes av teori och analyser och blir till en serie urbana element som försöker uppmuntra till socialt umgänge och aktivitet.

Ett livslångt intresse för psykologi och landskapsarkitektur ledde in på spåret att diskutera vad två av dagens stora frågor inom ämnet kunde erbjuda om de slogs samman; positiv psykologi (?Positive Psychology?) och hållbar stadsutveckling. Alla människor utsätts emellanåt för stress, vilken vi är konstruerade att kunna hantera. Trots det är en av de största orsakerna till sjukskrivning i vår tid just stress- och relaterade sjukdomar. En välkänd källa till restoration eller återhämtning är grönska och natur. Så frågan i denna uppsats rör huruvida små grönområden i den täta staden kan verka restorativt på människorna som besöker dem.

Inbjudande och trygga parker skapar betydelsefulla miljöer för människor i staden. Skötsel och planering är två genomgående viktiga delar för att skapa en fungerande park. Detta examensarbete handlar om parker i Sverige och vad det finns för åtgärder att använda för att skapa en park som upplevs mer inbjudande och trygg att besöka. Seminarieparken i Göteborg har uppmärksammats eftersom att det finns ett behov att skapa en mer inbjudande och trygg park att vara i där grönstrukturen i det urbana rummet har stor betydelse för rekreation och motion för parkens användare. Metoden till detta arbete är inledningsvis en litteraturstudie som tar upp ämnet trygghet och hur det går att skapa mer inbjudande parker. I litteraturstudien finns det olika delarna: - Planering - Belysning - Växtmaterial - Skötsel och förvaltning - Miljöpsykologi - Parkers användningsområden - Storleksklassificering av parkyta - Marknadsföring av grönområden - Kultur och historia - Tillgänglighet Sedan följer en fallstudie där Seminarieparken i Göteborg används som exempel.

Syftet med denna uppsats är att studera rätten till det offentliga rummet och hur denna rätt manifesteras i en urban park som Skinnarviksberget i Stockholm. Fokus läggs huvudsakligen på denkonflikt som uppstått mellan de boende intill parken och besökare som vissa menar använder parken på ett felaktigt sätt. Vidare diskuteras vilka konsekvenser denna konflikt får i form avbegränsningar i rätten till det offentliga rummet. Studiens empiriska del består av tjugo enkäter och fem kvalitativa intervjuer. Studien genomförs företrädesvis med hjälp av ett humanistisktvetenskapsteoretiskt perspektiv då fokus läggs på enskilda personers upplevelser och åsikter om parken.

Parker Hannifin AB i Trollhättan ingår i en koncern som består av 263 fabriker med över 50 000 anställda. Med 300 anställda produceras, utvecklas och säljs huvudkomponenterna i mobila hydraulsystem. Parker i Trollhättan har konstruerat och tillverkat fasta pumpar och motorer för lastvagnar sedan 1980-talet.Genom att eliminera aktiviteter som inte är värdeskapande och införa nya system strävar Parker efter att uppnå kortare ledtider, minskat bundet kapitel och ständiga förbättringar. Orsaken till att Parker vill införa konsignation är att det innebär många fördelar. Fördelarna är bland annat minskad administration, minskat bundet kapital och ökad tillgänglighet av detaljer.Examensarbetet visar att den största vinsten med konsignationslager för kunden är att det eliminerar flera delar av flödet mellan avtal till betalning.

Vi har trädit in i det urbana århundrade. Idag bor vi för första gången fler människor i staden än på landsbygden. År 2050 beräknas 80% av jordens befolning att bo i städer.Att förse den växande urbana befolkningen med mat har visat sig vara svårt. Jordbruket som idag är uppbyggt kring en storskalig industri på landsbygden följs av en lång förädlingskedja med många mellanhänder.Slakthusområdet är en plats med en över hundraårig historia och tradition av mat- och livsmedelshantering. Området som anlades år 1912 och som idag är ett utav Stockholms 2 partihandelsområden för livsmedel står nu inför en stor förändringsprocess.

SammanfattningSyftet med den här litteraturstudien var att ta reda på vad det finns för möjligheter och svårigheter att producera ål i fångenskap. Med nya hållbara metoder att föda upp konsumtionsål skulle utfiskningen av glasålar minska i världen och man skulle kunna fortsätta äta den goda rökta ålen med gott samvete.Det finns välutvecklade metoder för att inducera könsmognad hos han- och honålar. Detta utförs genom att injicera hormoner och man kan därför fråga sig om det är hållbart i en produktion för framtiden. Efter kläckning av larverna finns flera viktiga faktorer att ta ställning till, så som utfodring och optimal hållning av ålarna. Även ägg- och mjölkekvaliteten spelar en stor roll när det gäller att hålla ålarna vid liv.Abstract The aim with this study was to find out how far we have come to develop reproduction strategies in eel culturing.

I den här uppsatsen undersöks tillståndet för gamla och stora träd i stadens parker. Detta görs dels genom fokus på de Phytophthora-angripna bokarna i Pildammsparken i Malmö och dels genom referenser till andra urbana parkmiljöer, skogsmiljöer och landsbygd. Utifrån forskning, litteratur och Malmö Stads arbete kring gamla och stora parkträd belyses en rad av de hänsynstaganden som är viktiga att beakta för att tillvaron för de gamla och stora träden ska förstås. De hänsynstaganden som belyses i uppsatsen visar på en bred diskussion, där mänskliga, abiotiska och biotiska faktorer samverkar och skapar villkor och förutsättningar för de gamla och stora träden i stadens parker. Som en del av dessa hänsynstaganden belyser uppsatsen trädens värde utifrån pedagogiska, biologiska, arkitektoniska och minnesbärande faktorer.